Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska.
Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt. Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat
från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns
läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på
datorn.

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett
första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer.
Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliserings strategi på remiss
hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.
Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliserings experiment i skolan. Inte minst mot
bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har
negativa effekter.
Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning
och kunskap – inte skärmtid.

Lotta Edholm
Skolminister

 Vi kan inte acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet. Särskilt allvarligt är att de barn som har störst behov av att integreras i Sverige ofta är samma barn som sätts i religiösa friskolor. Så får det inte vara – skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer. Liberalerna kommer alltid arbeta för att mer görs i kampen mot hedersförtrycket. 

Det ska vara en självklarhet för alla barn och unga som växer upp i Sverige att de har rätten att äga sitt liv och bestämma över sin kropp. Det handlar om frihet. Som Liberaler med ansvar för frågorna om integration och jämställdhet lovar vi både hårdare tag mot förövarna och bättre hjälp till de som utsätts för hedersbrott.

Skriver Johan Pehrsson, Paulina Brandberg och Juno Blom 

Säkerhetsläget är det mörkaste på flera årtionden och därför är den planerade upprustningen av Försvarsmakten och medlemskapet i NATO både nödvändig och grundläggande. Men det är inte tillräckligt för att kunna försvara vår frihet och framtid. Även det civila försvaret måste återupprättas.

Det är därför glädjande att den liberala borgerliga regeringen nu aviserar att civilplikten ska återinföras. Civilplikten har varit vilande sedan 2010, men i våras gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut med att den dåvarande regeringen skyndsamt borde se över återinförandet för att hjälpa samhället att fungera även vid höjd beredskap vid kris och krig. Regeringen ger nu MSB i uppdrag att förbereda för en aktivering av civilplikten främst inom kommunal räddningstjänst och anslår medel för utbildningsinsatser under de kommande fem åren.

Genom att återinföra den nu vilande civilplikten kan Sverige bättre stå rustat vid krig och katastrofer. Det är en viktig del i att skapa ett robust samhälle som trots svåra påfrestningar klarar av att upprätthålla livsmedelsförsörjning, räddningstjänst, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.

I det civila försvaret är varje medborgare viktig och allas kunskaper, förmågor och insatser behövs för skydda vårt land och demokrati. Civilplikt är ett sätt att öka den nationella sammanhållningen och folkförankring som är avgörande för landets motståndskraft.

Liberalerna har länge krävt en upprustning av det nationella försvaret och medlemskap i NATO. Vi har lyckats få fler partier med oss och drivit igenom att resurserna till försvaret ökar kraftigt. För Liberalerna är det välkommet att fler partier inser behovet att rusta upp försvaret, nu måste upprustningen fortsätta uthålligt och strategiskt för att möta en ny och oförutsägbar verklighet. 

Liberalerna vill införa civilplikt för att stärka civilförsvaret samt öka den enskildes frihet. Vi behöver inkludera funktioner inom räddningstjänsten som nu regeringen gör, men även exempelvis när det gäller banverksreparatörer, kraft- och ställverksoperatörer i civilplikten.

Det krävs en helt ny helhetssyn på säkerhet där vi värnar tryggheten vid våra gränser såväl som inom våra samhällen. Sverige måste höja kunskapen och det folkliga engagemanget för landets säkerhet.

Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid. Därför är det glädjande att regeringen nu fullföljer Liberalernas politik för att stärka civilförsvaret och återinför civilplikten.

Anna Starbrink, ledamot Försvarsutskottet (L)