Detaljplanerna för Grästorp är i linje med vad vi liberaler vill se. Det finns mer tankar men de är ännu inte färdigdiskuterade. Vi är i princip eniga med övriga partier om de pågående detaljplanerna för Brännebacka, Björnen, Söderskogen och Västölet.

En gammal motion från oss är den om ett kommunalt bostadsbolag

Liberalerna har tidigare motionerat om bildande av ett kommunalt bostadsbolag och motionen har, såvitt vi kan erinra oss, inte avslagits.  Det är viktigt att notera att vår motion kom i en tid då det stod still på byggfronten och kommunen kände att fler bostäder var en nödvändighet för att kommunen skulle utvecklas och expandera. Efter vår motion bättrade sig byggandet.  Det vore förmätet att påstå att våra krav påverkade de privata byggarna/förvaltarna men det skedde en ökning av byggandet efter motionen. Grästorps  kommun är en av få kommuner som saknar ett kommunalt bostadsbolag.  Det finns heller inte, enligt vår uppfattning, något självändamål att ha ett bostadsbolag. Så här långt har ändå mindre och lokala aktörer byggt och förvaltat lägenheter efter de behov som kommuninnevånarna haft – till största del – även om det finns önskemål om ett större utbud av boendealternativ.

Det är vår grundläggande uppfattning att bostadsmarknaden också bäst sköts av privata aktörer men det kan inträffa att inga privata aktörer väljer att satsa på boende inom ett område/segment som ändå bedöms vara viktigt för den kommunala utvecklingen – då menar vi att ett kommunalt bostadsbolag kan träda in och balansera  utbudet på marknaden.

Bostadsbyggandet har varit och fortfarande är ett problem i Sverige generellt och det finns mycket att göra för att effektivisera byggandet såsom att se över de olika planeringsprocesserna samt bygglovsprocessen och ställa högre krav på kortare handläggningstider mm. Det är dock inte detta problem som vi lokalt i Grästorp nu tar oss an utan mer hur det lokalt går att skapa fler boendealternativ just nu.

När hyresrätter byggs i stor omfattning uppkommer frågan om social dumpning. Med social dumpning menas – att kommuner medverkar till att personer med behov av en kommunala stödinsats flyttar till en annan kommun utan att personen ifråga uttryckt en vilja om att flytta. Personerna styrs in till en annan kommun än där de skall  och vill vara. Konsekvensen blir att vissa kommuner, som har lediga hyresrätter, får ta ett oproportionerligt stort ekonomiskt och social ansvar för personer som blir inflyttade till kommunen. Social dumpning är givetvis ett osocialt agerande. Problemet är så stort att regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att hitta åtgärder som minskar denna sociala dumpning. Vi liberaler menar inte att Grästorp särskilt skulle vara i farans riktning när det gäller social dumpning men om många hyreslägenheter byggs så bör frågan noteras och diskuteras.

En bra mix av bostäder är viktig.

Det har framförts önskemål om andra typer av boendeformer. Det finns många i Grästorp som sålt sitt hus eller är på gång att sälja sitt hus. De frigör då pengar som idag är svårplacerade och där placeringar med liten risk inte ger mycket avkastning.  Vid medborgardialogen framförde flera också att de ansåg att hyrorna var alltför höga hos de privata aktörerna.

Det man framförde på medborgardialogen är ingenting unikt för Grästorp. Samma argument finns över hela Sverige.  Det är en följd av detta som de kooperativa hyresrätterna är på frammarsch på framför allt de orter där privata byggentreprenörer inte vågar eller vill satsa, på grund av de höga hyror som en nyproduktion oftast resulterar i.  I Grästorps satsas det men många bedömer att hyrorna är för höga och att det kapital man sparat snabbt kommer att ätas upp av hyror.

Vi har inom Liberalerna Grästorp tittat på boendeformen ”kooperativ hyresrätt”.  Lagen om kooperativ hyresrätt kom 2002 och denna form av hyresrätt har utvecklats av olika parter såsom Riksbyggen som använder formen tillsammans med Grästorps kommun när det gäller äldreboenden – Trygga Hem.

SABO anger följande i en rapport från 2016:  ”Efter att lagen om kooperativ hyresrätt kom år 2002 var allmännyttan byggherre för tillkomsten av flera fastigheter och föreningar med hyresmodell. Då var ett viktigt syfte att kunna nyproducera bostäder överhuvudtaget på en del orter ute i landet. Målgruppen
var främst äldre villasäljare. Utvecklingen under senare år visar att nya föreningar främst tillkommer i samband med olika typer av gemenskapsboende. På senare år har också fler intressanta projekt tillkommit på den privata marknaden.”

Utan att gå in på detaljer så skulle villasäljare kunna placera en del av sin vinst/kapital i en kooperativ hyresrätt (insats) och då kunna få en förhållandevis låg hyra. Det handlar om att bygga i gemenskap, till lägre kostnader – och ha inflytande över hur det egna boendet drivs och förvaltas. Vid avflyttning få man tillbaka det nominella beloppet som satts in.  Det nominella beloppet garanteras av föreningen. Man förlorar således ingenting men man får heller ingen avkastning på kapitalet – men man får lägre boendekostnad. Det ges också möjligheter att gemensamt planera utformningen av de typer av lägenheter som man vill bo i – byggemenskap.

Boverket, kommunen och föreningen är aktörer och det finns hinder att bestiga men det finns också vinster när projekten färdigställts.

Liberalerna i Grästorp är positiva till ”korrekt” bildade kooperativa hyresrätter där de i vissa fall skulle kunna passa Grästorps kommuninnevånare.