Gtorp

Politik med tanke och omdöme i Grästorp

Månad: juli 2018

Oppositionsråd kräver opposition

Liberalerna genom Dag Hardyson framförde och yrkade att uppdraget – oppositionsråd – tas bort och en majoritet av kommunstyrelse och fullmäktige anslöt sig till förslaget/yrkandet.

Bakgrunden till yrkandet om att ta bort oppositionsrådet har sin grund i det faktum att vi och många andra aldrig märkt att det förekommer en opposition. Att betala stora pengar för en funktion som inte levererar någonting ligger inte i linje med vår uppfattning om hur man driver en kommun ens utifrån en politisk synvinkel.

Vi är inte kategoriskt negativa till att införa ett uppdrag som oppositionsråd  men i en liten kommun, en av landets minsta, blir, enligt vår uppfattning, ett oppositionsråd som inte fyller en funktion bara en kostnad som motsvarar en resurs som kan användas på ett bättre sätt.

 

 

Kostpolitiskt program

Våra bönder i det traditionella jordbruket gör ett bra jobb och producerar bra mat på ett miljömässigt bra sätt. Vår närproducerade mat från det konventionella jordbruket har vad vi behöver.

I det kommunala kostpolitiska programmet angavs tidigare: andelen ekologiska livsmedel skall följa regeringens aktuella mål för de offentliga måltiderna  – målet är 60% skall vara ekologiskt 2030.

Ett sådant mål skulle kraftigt öka kommunens livsmedelskostnader men skulle inte ge några effekter på miljö eller hälsa. I kommunstyrelsen yrkade jag att skrivningen skulle strykas. Jag vill ge vår kostchef fria händer att köpa in och ta ansvar för att vi får de bästa livsmedlen utan styrningen mot ekologiska livsmedel.

Den liberala inställningen är klar – bra mat för människa och miljö. En grund för detta är att maten som många gånger är globalt producerade skall kontrolleras inom EU av EU:s veterinärmyndighet som vi vill förstärka. Korrekta märkningar av innehåll – vi måste komma tillrätta med matfusket. Vi är också helt inne på klimatmärkning av maten. När vi kommer till frågan om den ekologiska maten så är vi som vanligt liberalt inkluderande av alla synpunkter och säger att vissa människor vill ha ekologiska odlingar för den maten främjar hälsan och klimatet, andra menar att det konventionella jordbruket är effektivare och och klimatsmartare om vi tar hänsyn till mängden mat som produceras och vi behöver fördubbla matproduktionen till 2050 om vi skall kunna föda jordens befolkning. Den liberala ståndpunkten är att vi gärna ser ekologisk mat men vi vill att konsumenterna skall styra efterfrågan inte politiskt uppsatta mål.

En stor fråga är den lokalt producerade maten – närproducerat. Jag är positiv till att stötta det närproducerade men är samtidigt en anhängare av frihandel som inte begränsar t.ex utvecklingsländernas möjligheter att sälja sina jordbruksprodukter till oss.

Timbro – genom författarna Wallén och Wiberg har analyserat världshandelns utveckling och de anger bl.a. följande om ”icke tariffiära handelshinder” :  Det kan handla om tvingande lokala regler, svårmotiverade säkerhetskrav, nya regler för standardisering som inte syftar till att underlätta för import och export utan tvärtom gör det svårare att sälja och köpa över gränserna.

Wallén och Wiberg anger – Här utmärker sig inte det frihandelsvänliga Sverige positivt. Krav på närproducerat i upphandlingsregler och myndighetsaktivism kring livsmedelsimport är bara några exempel – allt leder sammantaget till dyrare produkter, sämre utbud och minskat välstånd. Får vi en borgerlig regering efter nästa val måste Alliansen inte bara stå upp för frihandeln principiellt utan även ställa sig ett antal kritiska frågor om varför regelkrånglet har tillåtits skena iväg som det gjort:

Är de livsmedel som produceras i dag verkligen så oerhört mycket farligare än de var för tio år sedan, att det kan motivera den plötsliga regleringsfrenesin? Är konsumenterna så mycket sämre informerade att de inte kan anförtros en större möjlighet att själva välja? Vill vi ha ett näringsliv som lär sig att tjäna pengar på regelarbitrage i stället för produktivt arbete?

Är det konventionella jordbruket och import av livsmedel så farligt. Jo säger många – bekämpningsmedlen är visserligen låga och under gränsvärdena sett till livsmedel för livsmedel men den cocktaileffekt som uppstår är mycket farlig – eller? Nej – risken bedöms som obefintlig. Enligt de mätningarna som gjorts enligt den sk. hazard-index metoden och den data som finns avseende avseende växtskyddsmedel och officiella siffror på uppmätta ämneshalter i livsmedel  så är de ADI nivåer (acceptabel daglig dos av bekämpningsmedel är risken så gott som  obefintlig. Effekten av coktail effekten motsvarar en kopp kaffe i månaden.

Så enligt de danska data som studien bygger på och som presenteras i tidskriften Food and Chemical Toxicology så är risken att påverkas av bekämpningsmedel  i våra livsmedel i praktiken helt obefintlig. Problemet är ineffektiviteten i det ekologiska jordbruket – inte att bekämpningsmedel används i det konventionella jordbruket.

Dag Hardyson, liberalerna

Politikerrollen och tjänstemannarollen

Behöver vi ett ytterligare kommunalråd?

Detta är givetvis den första frågan som man måste ställa sig.  Vad man svarar på den frågan beror som jag ser det på hur man uppfattar politikerrollen och vad den rollen skall innefatta. Att jag var tveksam till en KR2 (extra kommunalråd) beror säkert på att min syn på politikerrollen är annorlunda än den Kent Larsson (och fler med honom) har.

Jag ser politikerrollen mer som en roll där man stakar ut vägen för kommunen och har visioner –  sedan är det tjänstemän som utför (tjänstemannarollen).  Rollerna är absolut något som bör diskuteras inför varje mandatperiod. Det kan se helt olika ut i olika kommuner.
Ett nytt kommunalråd ger mer tyngd åt politikerrollen och risken är att vi får politiker som glider in i den roll som jag menar tjänstemännen skall ha. I längden kan det skapa problem i kommunen. Med ett ytterligare KR så är risken uppenbar att vi får en alltmer politikerdrivande verksamhet med politiker som springer på massor av bollar och senare spelar in förvaltningen och förvaltningscheferna som kan bli frustrerade.

Det här är inget nytt problem och det är mycket uppmärksammat. Faktum är att senaste numret av Chefs Tidningen som granskar kommunerna och man har en stort inslag om ”oklara roller höjer konfliktnivån” Så jag tycker det är mycket viktigt att vi efter valet anordnar seminarier om just rollerna – politikerrollen resp. tjänstemannarollen.

Även om jag har en mer ”begränsad” syn på politikerrollen än Kent Larsson så inser jag att politikerrollen har förändrats under de senaste 20 åren. Kommunikationsvägarna och möjligheterna att nå ut och få transparens är helt annorlunda – så rollen är annorlunda. Därför valde jag att inte motsätta mig ett KR2 särskilt som vi ”spar in” på resurserna genom att ta bort vissa andra delar av arvoderingen.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp

Kommunalråd arvodering

Grästorps kommun har beslutat att det skall tillsättas ett extra kommunalråd (KR) och frågan är givetvis först – behövs ett extra KR och –

HUR skall detta Kommunalråd 2 arvoderas?

Problemet med politikerarvoden är att de inte kopplas till tjänstgöringsgrad utan de är öppna och kopplas till ganska vaga uppgifter som det inte finns någon koll på hur mycket tid som läggs på dessa uppgifter. Beskrivningen av KR2:s uppgifter, som de beskrivits, vittnar om detta.  Att uppgifter blir utförda säger ju inget om hur/med vilken kvalitet de blir utförda. Politiker ”hatar” att bli jämförda med tjänstemäns uppgifter och krav på tjänstgöring i tid och det märkte jag tydligt igår då jag visserligen fick fullt stöd av Magnus Harjapää men där han samtidigt kraftigt invände mot just min koppling av arvoden till löner särskilt då jag kopplade arvodet till tjänstgöringsgrad.

Jag menar liksom man gör i många kommuner bl.a. Essunga att det är viktigt att politikerarvodena inte lever ett eget free spin spel utan kopplas till nivåerna hos de anställda i kommunen. Gör man inte det så tror jag att vi kommer att få medborgarna emot oss och vi får debatter omkring – de bara skor sig själva men vad gör de egentligen. Jag såg politiker X och han klippte gräset mitt på dagen och jag såg honom på Gardesanna med sina barn mitt på dagen … etc. Det måste finnas ett förtroende från medborgarna. Politiker pratar mycket om förtroendeuppdrag men hur är det i praktiken – man vill ha höga ersättningar långt över vad den genomsnittlige kommuninnevånaren har. Så här krävs vaksamhet om vi vill värnar demokratin.

Nu till arvoderingen konkret. KR1 (Kent Larsson) har 100% av 90% av en riksdagsmans ersättning      (=58 860 kr). KR2 skall ha 65% av Kent Larssons lön och tjänstgöringsgrad dvs 65% av 100% av 90% av en riksdagsmans ersättning) 38 259 kr

Det låter ju inte så mycket men OBS det är bara 65% tjänstgöringsgrad. För att jämföra detta arvode så använde jag mig av chefslöner i kommunen. Jag har fått fulla uppgifter om lönerna från kommunen så – inga problem. Ni ser dessa löner i mitt bildspel. Nu ser ni att en enhetschef med en snittlön på 44 188 kr med 65% tjänstgöringsgrad har en lön på 28 722 kr och det är givetvis detta belopp som blir det korrekta att jämföra med. KR2 får 38 259 kr i jämförelse med en enhetschef som får 28 722 kr för samma tjänstgöringsgrad. Nu är ju detta bara för jämförelse och en tjänsteman kan givetvis inte ja denna tjänstgöringsgrad men just för att få rätt proportion.

Om vi nu betänker att denna KR2 sannolikt också kommer att vara ordförande för ett av de tyngre utskotten och att detta inte ingår i arvoderingen för KR2 ja då blir det riktigt mycket pengar kan jag tycka. Först arvodet 38 259 kr därefter arvodet för utskottet 11 118 kr i månaden sammantaget 49 377 kr i månaden. Härtill kommer många andra politiska tillsättningar i allehanda organ typ Grästorps Energi och allt vad det nu kan vara. Vi pratar om riktigt stora pengar. Detta var något som Magnus Harjapää också tog upp och menade att detta måste ses över generellt och han menade att massor av politiker har en på papperet låg ersättning men inkluderat alla uppdrag så drar det iväg och han välkomnade mitt yrkande som skulle ge en renodlad ersättning för allt politikerarbete. En enkelhet.

Mitt yrkande var enkelt. KR2 skall jämställas med en kommunal enhetschef i Grästorps kommun och skall ha ett arvode lika med en sådan chef dvs 44 188 kr i månaden och i detta arvode skall ingå att vara ordförande för ett av de två tunga utskotten, sociala eller bildning. Inga andra ersättningar utgår. Det är dessutom fråga om 100% tjänstgöring. Full tid.

Tre kommentarer som jag fick och som jag vill kommentera:

Kommentar 1 – detta är inte förberett och krångligt (ja så sa flera politiker) och svårt att greppa utan genomlysning.

Det är naturligtvis så att mitt förslag är väl genomtänkt – det är också kopplat till en helt acceptabel lönenivå i kommunen och det är mycket lätt att förstå och att jämföra detta med det liggande förslaget på 65% av 100% av 90% av en riksdagsmans ersättning eller 65% av Kent Larssons ersättning. Dessutom är ju detta felaktigt eftersom KR2 i praktiken inte får 65% av Kent Larssons ersättning utan med arvodet för utskottet så blir det 65% + 18,9% = 83,9% dvs nästan 84%.

Så vems ”yrkande” är tydligast och enklast och minst missvisande???

Kommentar 2 – men vi får ju bättre muskler (konstigt ord att använda men..) och mer engagemang om vi betalar bra.

Njaäääj. Politiker tillsätts inte enligt meritokratiska regler dvs någon meritokrati som skall råda vid tillsättningar av tjänstemän finns ju inte alls inom politiken. Här är det ju partier som nominerar och många kommer ju fram bara på lång och trogen tjänst och att man har skaffat sig egna nätverk inom det politiska partiet. Att man skulle få någon större kunskap eller mer kompetens genom att höja de politiska arvodena ställer jag mig helt frågande inför. Det är absolut inte min uppfattning.

Snarare är det min uppfattning att politikerspåret länge har varit en karriärväg för de som kanske inte når upp inom det privata näringslivet. Att arvodera någon högt med låga kunskaper och låg utbildning och sannolikt låg kompetens känner jag motvilja inför men det är så politiken ser ut idag. Detta är en konsekvens av den demokrati vi har och jag ser ingen annan bättre väg att gå.

Kommentar 3 – men ditt förslag är ju inte så jättemycket lägre än det föreslagna

Jo det är det om man inräknar tjänstgöringsgraden och att mitt förslag är ett ”all inclusive” yrkande som även innefattar ordförandeskapet i ett av de två tunga utskotten och 100% tjänstgöring.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp

 

 

© 2018 Gtorp

Tema av Anders NorenUpp ↑