En tätort en skola med en mycket stor andel behöriga lärare och en homogen grupp elever borde ha ett bättre resultat. Läromedlen, som böcker etc saknas till mycket stor del. Vi Liberaler bedömer att avsaknaden av läromedel i form av böcker är allvarlig. Det är idag och sedan länge väl känt inom vetenskapen att läsning och skrivning fysiskt skapar läsförståelse. Det är läsförståelsen som är så viktig även för att ta till sig digital text och att eleverna från Grästorp har befunnits ha lägre läsförståelse vid jämförelse är något vi inte kan acceptera. Att NLT i sin artikel visar att Grästorp lägger minst i Sverige på läromedel (fysiska) är inte bara uppseendeväckande det är också emot all vetenskap som du kan läsa om längre ner i denna artikel från oss – Liberalerna i Grästorp.

 

Läroböcker ger ofta en tydligare överblick över innehållet än digitala läromedel och böcker är vanligen lättare att navigera i än digitala läromedel. Läsandet på papper har också specifika fördelar framför läsandet på skärm. Vetenskapliga studier visar att förståelsen av längre sakprosatexter ökar när texterna presenteras i tryckt form jämfört med när de presenteras på skärm.
Det finns läromedel som består av en tryckt lärobok, läromedel som är helt digitala och läromedel som utgör en kombination av tryckt bok och digitala komponenter. Enligt en undersökning som Liber tagit fram genom analys- och undersökningsföretaget Novus, efterfrågas den kombinerade varianten i störst utsträckning.
Enligt en metaanalys av tidigare läromedelsforskning, som 2013 har genomförts av Lianghuo Fan, Yan Zhu och Zhenzhen Miao vid University of Southampton kan syftet med att använda en lärobok vara att läroboken ger struktur i undervisningen.
Läromedel stödjer, enligt elever och lärare som utredningen mött, lärandet på flera olika sätt. Bland annat anger de att ändamålsenliga läromedel kan vara ett värdefullt verktyg för att skapa sammanhang och överblick över kunskapsområden. Detta kan bidra till att elever upplever tydlighet i sina studier. En elev uttryckte vid en av utredningens hearings att ”det blir rörigt när man inte har ett läromedel, man vet inte vad som gäller”
Arbete med texterna i läromedlen kan på ett väsentligt sätt bidra till att utveckla elevers läsning. Läsförståelsen påverkar elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i alla ämnen eller ämnesområden, kurser och delkurser, genom hela sin utbildning. Förmågan att läsa olika typer av texter är emellertid inte bara avgörande för möjligheterna till utbildning utan också för de flesta arbeten och fritidsaktiviteter. En fungerande demokrati förutsätter att samhällsmedborgarna kan tillägna sig information och dela erfarenheter och åsikter med varandra. Det finns därmed skäl att på många olika sätt stärka arbetet med elevers läsförståelse. Ett sätt att göra detta är att skolor ger elever god tillgång till läroböcker och att medvetet arbeta med texterna i dessa böcker.
https://sverigesradio.se/avsnitt/skolbocker–2
Läsandet sjunker Läsningen är alltså central för elevers språkutveckling. Det är därför bekymmersamt att läsandet sjunker bland barn och unga. I Statens medieråds undersökning av barns och ungas medievanor framgår att läsningen av böcker eller tidningar sjunkit. Den senaste undersökningen, som publicerades 2019, visar den lägsta nivån någonsin. 2012 läste 23 procent av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 var det 11 procent. Det framgår också i analyserna av PISA från 2018, att andelen elever i Sverige som endast läser om de måste har ökat med drygt 17 procentenheter mellan 2009 och 2018. Den internationella undersökningen PIRLS47 från år 2016 visar en liknande trend. Här framkommer det att det är en relativt hög andel svenska elever i årskurs 4 som inte tycker om att läsa. Jämfört med övriga deltagande länder (studien genomfördes i cirka 50 länder) har Sverige tillsammans med Danmark minst andel elever som tycker mycket om att läsa. PIRLS pekar också på skillnader mellan könen. En lägre andel pojkar än flickor är positiva till läsning.
Lärare och ämneslärarföreningar har i utredningens hearings uttryckt att det är mer tidskrävande att planera undervisningen utan läromedel.
Genom läromedel kan föräldrar eller andra som hjälper eleverna med skoluppgifter få förståelse för vad eleverna ska lära sig och många föräldrar uttrycker att de använder läromedlet när de ska hjälpa sina barn med skolarbete.
Av de fem största läromedelsförlagens årsredovisningar för 2019 framgår att förlagen går med vinst, men förlagen beskriver en något dalande efterfrågan på läromedel. Den sjunkande efterfrågan kan bero på att skolor förändrat sina prioriteringar eller fått mindre resurser och därmed tvingats dra ner på sina läromedelsinköp, till följd av försvagade ekonomier i många kommuner

Läromedelsutredningen

https://www.regeringen.se/4a37bb/contentassets/e13e110fdc30401f9bf4a6ee8fa160a7/laromedelsutredningen–bockernas-betydelse-och-elevernas-tillgang-till-kunskap-sou-202170