I förra inlägget har jag noggrant gett min och Liberalerna Grästorps syn på skattehöjningen som nu beslutats och som jag igår reserverade mig emot.  Förutom att det rent ekonomiskt inte finns någon anledning att höja skatten så är det viktigt är att nu också föra fram den bakomliggande politiska tanken om vår stora offentliga verksamhet som vi alla får betala så mycket för.

Vi tänker att det finns två huvudvägar att gå när det gäller den offentliga verksamheten – den första är att beskatta medborgarna stort och ge medborgarna ett stort utbud av allehanda offentliga tjänster. Den andra vägen är att ha lägre skatter där det offentliga sysslar med de viktiga kärnverksamheterna inom vård , omsorg, skola, vägar etc men där medborgarna får behålla sina inkomster själva (dvs de fråntas inte sina intjänade belopp i skatt) och har då en större egen disponibel inkomst som de själva kan använda för den service de själva vill ha. Vi bedömer att den andra vägen är den rätta och den som ger mest nytta för medborgarna eftersom de själva vet vad de behöver. Det är viktigt att värna det civila samhället

Kommunerna blir större och större i antal medarbetare (eller medledare) och de får allt vidare fält att täcka. Detta syns tydligt när vi ser på den verksamhetsplan som kommunstyrelsen presenterade för fullmäktige igår 2019-11-25 där kommunen nu skall jobba med innevånarantalet och som mått se att kommuninnevånarna har valmöjligheter när det gäller jobb,  kommunen skall jobba för att få ett växande och välmående näringsliv och kommunen skall jobba för att kommunen skall bli ett attraktivt turistmål,  kommunen skall ge förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar och att medborgarna har en god folkhälsa.  Om uppgiften från ekonomifakta stämmer avseende 625 anställda i kommunen (det har framkommit andra uppgifter i Kolada systemet) men det kan vara olika ingångar till uppgifterna – emellertid – om vi ta de 625 anställda så innebär det att 20% av kommuninnevånarna i arbetsför ålder har en inkomst från Grästorps kommun. Var femte person har en löneuppgift från kommunen.  Nu är flera kommunanställda inresta från andra kommuner men å andra sidan så borde det omvända också gälla så jag bortser ifrån detta.  Dessa 20% har sannolikt även partners (hustru/man) så blir väldigt många kommuninnevånare inkomstmässigt beroende av kommunen. Är detta vettigt?

Göran Enström, Socialdemokrat, sa när jag framförde kritik att ”alla skall trivas” dvs detta är ett kommunalt mål enligt Göran. Jonas Blomster, miljöpartiet, lovordade skattehöjningen för det finns så mycket verksamhet att utföra. Han reflekterade inte över att pengarna tas från medborgarna som nu får mindre disponibel inkomst för att han  (bl.a) skall få dessa pengar och konsumera i kommunala verksamheter.

Så – det framstår väl som klart att kommunerna av idag vill göra nästan allt vilket visas i verksamhetsplanen för Grästorps kommun (som ett exempel) och vill man göra allt så kostar det också stora summor. Stora verksamheter, många anställda och många chefer. Fler högre politiker, kommunalråd och ordförande. Massor av kommunikatörer och informatörer i de kommunala verksamheterna.

Den kommunala verksamheten har för länge sedan skjutit långt över sitt uppdrag och de frivilliga verksamheterna är de roliga verksamheterna som man vill syssla med – inte de grundläggande som äldreomsorg som inte omnämns mycket i några planer och där vi har svårt att få sökande till tjänsterna. Det är givetvis mycket mer utmanande och roligt att jobba med möjligheterna att bygga en skidtunnel (eller få en skidtunnel byggd med stöd av kommunen) än att utveckla de tvingande och basala uppgifterna som en kommun har.

Kanske är dagens situation med flera krisande kommuner ändå något positivt på så sätt att man nu borde reflektera över vilken ”storlek på kostymen” kommunerna skall ha.

När det gäller Grästorps kommun,  just nu mindre tryck på vissa av skolans verksamheter, inga rapporterade kor på isen inom äldreomsorgen men ändå – en skattehöjning.  Om vi undantar den beräknade effekten av skattehöjningen – 5 miljoner kronor – så får kommunen skatteintäkter och kommunalt utjämningsbidrag med 352 miljoner kronor. Inte i något dokument har det presenterats några uppgifter om översyner av den kommunala verksamheten, om vilka ansträngningar som gjorts när det gäller att se över kostnadssidan och inte en enda konsekvensanalys har redovisats.  Det torde vara tämligen enkelt att inom verksamheterna frigöra de resurser som behövs för de detaljplaner som man fört fram som viktiga att de utförs. Där är vi överens men att det skulle behövas en skattehöjning – absolut inte.

En ren okynneshöjning av skatten som nu kommuninnevånarna får betala med minskad disponibel inkomst.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp