Grundskolan i Grästorp ser enligt Skolverkets statistik resultatmässigt ut som vad man kan förvänta sig. Det finns dock fortfarande strukturella problem som kvarstår och som framgår av meritvärdena. I ÅK9 hade flickorna 251,3 i meritvärde och pojkarna 224,4 dvs en skillnad på 27. Sett till hela riket (snitt) så var meritvärdet för flickor 243 och för pojkar 217, en skillnad på 26. Även om det är mycket lite som skiljer så är det min uppfattning att vi i Grästorp måste vara mycket bättre än så här. Vad är det vi inte gör så att pojkarna fattar att de skall plugga mer och bättre? Problemet är identifierat och kvantifierat och nu måste aktiviteter planeras för att rätta till obalansen. Aktiviteter som skall följas upp och utvärderas och justeras om de inte har önskad effekt.

Ett annat problem är (kanske ett utvecklingsområde) är den stora skillnaden i resultat hos de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med de som inte har det. 214 mot 267 dvs en skillnad på 53 i meritvärde. Frågan är absolut inte enkel men måste ändå adresseras till skolpolitikerna och skolledningen. Det kan inte vara så att föräldrarnas utbildningsnivå skall ha en så stor inverkan på deras barns/ungdomars skolresultat. Vilka aktiviteter bör planeras och utföras?

Dag Hardyson, Liberalerna

 

 

Skolan först – alltid skolan först

Vår ambition är att få fler Grästorps ungdomar att satsa på en högre utbildning.  Högre utbildning (eftergymnasial) utvecklar givetvis individen själv men höjer också kompetensen i Sverige.  Genom att sätta en sådan ambition kommer många andra kopplade frågor att få en referenspunkt.  Vi måste ha ambitioner och skapa en riktigt bra inlärningsmiljö som har en grund i kompetenta lärare.   För att vi skall skapa denna miljö måste vi också ha lärare som trivs med sina jobb och som har en bra och rimlig lön.  Högre löner och betydligt bättre arbetsvillkor. Vi vill anställa 18 000 lärarassistenter till skolan. Assistenterna ska avlasta lärarna och utföra arbetsuppgifter som att vara rastvakt, ha hand om administration kring prov, frånvarorapportering  mm. Då kan lärarna få vara lärare. Detta kommer att skapa möjligheter för just en bättre inlärningsmiljö. Det är ett utmärkt förslag, säger ordförande i lärarnas riksförbund Åsa Fahlén.

Att skapa en bra inlärningsmiljö menar vi kräver mobilfria lektioner. 

Trygghet för eleven och för föräldrarna. Mobbning får absolut inte förekomma. Många elever och föräldrar har genom åren mått dåligt på grund av hur barnet/eleven har blivit mobbad. Detta får inte inträffa. Vi har absolut nolltolerans mot mobbning, våld och skolk. Mobbning skall polisanmälas.

Vi vill skärpa lagstiftningen så att det blir lättare för rektorer att flytta elever som hotar och utövar våld mot andra elever.

Eleverna får sina första betyg i årskurs 6. Liberalerna vill ha betyg från årskurs 4. Skolverkets utvärdering av betygen visar att det blir det tydligare vad eleverna förväntas lära sig i skolan med betyg. Betygen ger bra information till föräldrarna om hur det går för deras barn. En tidig utvärdering gör också att lärarna kan upptäcka vilka elever som inte når kunskapsmålen och då sätta in extra stöd.

Det är viktigt att aldrig försöka låtsas som att det skulle vara lätt att gå igenom skolan.  Vill en elev skaffa sig en utbildning så krävs det arbete, uppoffringar och slit.  Resultatet är en personlig utveckling och en bredare framtid.