Vi är alltfler personer som inte förstår den svenska corona strategin och inte blev det lättare att förstå efter Agenda från 14 juni där Stefan Löfven intervjuades och svarade på frågor om den svenska strategin.

Även om många i mina nätverk inte är socialdemokrater så finns en respekt för Stefan Löfven som en en bra människa med hjärtat på rätta stället men det räcker inte – massor med människor dör och smittspridningen är störst i Europa enligt Europeiska Smittskyddsmyndigheten (det är fakta).  Jag återger nedan vad flera i mitt nätverk anser och uttalar och jag delar deras uppfattning varför jag kommer att ange kommentarerna som ”vår reflektion”

Antalet döda totalt ökar för Sverige mer än i något annat europeiskt land vecka efter vecka. Den 30:e maj gick vi upp till plats 5 i världen i dödlighet/antal invånare. Sedan dess och även tidigare har vi ökande relativa dödstal i absolut världsklass. Dödskurvan i Sverige går ner långsammast i Europa. Jämfört med de 4 andra nordiska länderna har Sverige nästan 7 gånger fler döda. En vanlig dag har Sverige i mitten av juni har Sverige i snitt mer än 10 gånger så många fall som Norden totalt. Igår inrapporterades 102 fall i Sverige. Övriga  Norden 1 fall.

Stefan Löfven sa på Agenda: Vår strategi är att skydda liv och hälsa.

Vår reflektion: Den svenska strategin har misslyckats. Mängder av oskyldiga människor har dött. Utvecklingen framöver ser riktigt illa ut. Sverige har en mycket uthållig dödskurva period efter period, månad efter månad.

Stefan Löfven: Vi har sett till att sjukvården klarar sig och det tycker jag vi klarat riktigt bra.

Vår reflektion: Sjukvården kämpar för att hålla sig flytande. Personalen är tröttkörd och det ser inte ut att bli bättre, Skyddsutrustning saknas och det har visats stora brister i beredskapen för en pandemi.  Antalet uppskjutna operationer är mycket stort och beräknas fortsatt att öka

Stefan Löfven: Det ser bara ut som att Sverige har sämre siffror. Man kan inte rycka ut en period. Det är för tidigt att säga något. Vi mäter olika mellan länder i rapportering och Sverige mäter rätt. Man måste mäta äpplen och äpplen inte äpplen och päron. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser.

Vår reflektion: Så här långt har Sverige misslyckats. Strategin har dödat många oskyldiga människor och sårat deras anhöriga. Dessutom har man belastat sjukvården väldigt mycket i onödan. Vid minskad smittspridning hade aldrig problemen med äldreboenden och annat blivit så gigantiska.

Vår slutsats: Stefan Löfven har flera gånger fått frågan vad han har för ansvar. Han har hela tiden hävdat att det är för tidigt att dra definitiva slutsatser. Idag ser det tveklöst ut som att Sverige har misslyckats med sin strategi. Inget tyder i nuläget på att något kommer att ändra sig. Vi hoppas att domen mot Stefan Löfven kommer att bli rättvis.

Dag Hardyson

Många uttalar åsikter i skenet av BLM (Black Lives Matter) rörelsen.  De flesta (läs alla) känner avsky inför det polisvåld som dödat massor av svarta människor utan att det fått några konsekvenser. Vissa försöker hitta orsaker och kanske lösningar. Vissa provocerar stort som Alexander Bard (tidigare liberal) där han i ett twitterinlägg framför åsikten att – ”om svarta vill att deras liv skall ha betydelse så se till att få ordning på era liv, studera hårt, gå till jobbet,  tjäna egna pengar istället för att vara beroende av bidrag/välfärd, sluta ljuga, komma ut ur fängelser och bli hjältar istället för självutnämnda offer för världen att skratta åt. Det betyder något (min översättning från engelska)”. Han säger vidare att samma sak gäller för vita, gula och röda människor.

För mig är det viktigt att försöka se de verkliga orsakerna bakom olika händelser.  Göteborgs Posten har en mycket intressant gästkolumnist i Malcom Kyeyune som i sin kolumn den 5 juni skriver under rubriken –  Antirasismen döljer USA:s fattigdom.

Kyeyune skriver:  ”Ser man på vilka den amerikanska polisen dödar visar det sig att en majoritet av polisskjutningar sker i fattiga områden, och bland Amerikas fattiga så dör till och med något fler vita personer än svarta; siffrorna för vita är 3,64 per 100 000 invånare mot svartas 3,34. Till det kan tilläggas att de delstater som historiskt varit värst när det gäller polissvåld – delstater såsom Alaska och New Mexico – inte sällan är delstater med mycket låg andel svarta i befolkningen.”

Det tycks som att polisvåldet slår lika hårt mot alla fattiga – svarta som vita. Frågan som nu uppkommer är – varför är den här epidemin av våld mot fattiga så lite diskuterad?

Kyeyune skriver. ” Om fattigdom inte är problemet, då behöver man inte heller göra något åt fattigdomen; om rasism är problemet, då finns det alltid jobb och uppmärksamhet som kan fördelas till antirasister från medelklassen.”

Jag delar Kyeynes uppfattning – det är fattigdomen som är grund problemet. Frågan är istället hur långvarig fattigdomen kan bytas till ett välstånd. Skola, utbildning, plugga hårt är väl åtminstone en del av en lösning.

Dag Hardyson