Liberalerna Grästorp kallas till årsmöte fredagen den 25:e februari kl 18:30 hos Gudrun Alfredsson, Johanneberg 1

Dagordning

1. Årsmötets öppnande

2. Fastställande av röstlängd

3. Val av ordförande, sekreterare och protokollsjusterare för årsmötet

4. Fråga om mötet behörigen utlysts

5. Fastställande av föredragningslista

6. Styrelsens verksamhetsberättelse samt rapport från kommunfullmäktigegruppen

7. Bokslut och revisionsberättelse

8. Fråga om ansvarsfrihet

9. Motioner och förslag från styrelsen

10. Fastställande av antal vice ordförande, övriga ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen

11. Nominering och val intill tiden för nästa ordinarie årsmöte av:

a) ordförande

b) eventuella vice ordförande

c) övriga ordinarie ledamöter i styrelsen

d) eventuella ersättare i styrelsen

e) en eller flera revisorer och revisorsersättare

f) ombud och ersättare till förbundsmötet

g) ordförande och ledamöter i valberedningen

h) övriga eventuellt förekommande val (nomineringskommitté)

12. Frågor från medlemmarna till styrelsen och till innehavare av offentliga uppdrag

13. Årsmötets avslutande

Väl mött

Grästorp 2022-02-10

Dag Hardyson ordförande

Onsdag den 10 november har Grästorpsliberalerna möte hos hedersordförande och styrelseledamoten Gudrun Alfredsson på Johanneberg. Agendan är lång och innefattar många frågor på såväl riks, regional som lokal politik.

Det Liberala landsmötet äger rum 19-21 november i Linköping och då kommer många viktiga frågor att diskuteras och beslut att tas som kommer att få avgörande betydelse för inte bara partiet utan sannolikt även Sveriges framtid. En viktig fråga har kanaliserats genom den liberala tidskriften NU som ställer frågan i enkät till sina läsare och liberala medlemmar – Vad är Liberalerna för parti? Vad är medlemmarnas bild av partiet, deras vision och önskemål om vart partiet skall gå? Enkäten kommer att ge besked om medlemmarnas prioriteringar inom politiken.

Ikväll kommer Liberalerna i Grästorp att diskutera – Förutsättningar för en liberal kommunlista till valet 2022- Vilka frågor som är viktiga att driva och hur frågorna skall drivas och genom vilka kanaler (VAD och HUR) – Skolan och behovet av mer resurser både när det gäller personal och läromedel, Äldreomsorgen och behoven av trygghet, integritet och värdighet – hur ser läget ut i Grästorp? – Liten kommun med bara en enda tätort – trots detta ändå fler anställda än i många jämförbara kommuner och en politisk organisation som är ifrågasatt av många. Behövs en kommunal översyn av såväl tjänstemannaorganisationen som den politiska organisationen? Ett kommunalt fastighetsbolag och behovet av lägenheter i Grästorp – hur ser de positiva resp. negativa sidorna ut? Det fortsatt bristande underhåller av trottoarer och gator – Gudrun vittnar om faran för äldre som promenerar på farliga och dåligt underhållna trottoarer.

Frågor på riksplanet som kommer att diskuteras är – förortslyftet (kriminalpolitiken, migrations och integrationspolitiken) med fler.

// Dag Hardyson

Länk till mötet erhålls från Dag Hardyson – dag.hardyson@gmail.com

Dagordning

1. Årsmötets öppnande
2. Fastställande av röstlängd
3. Val av ordförande, sekreterare och protokollsjusterare för årsmötet
4. Fråga om mötet behörigen utlysts
5. Fastställande av föredragningslista
6. Styrelsens verksamhetsberättelse samt rapport från kommunfullmäktigegruppen
7. Bokslut och revisionsberättelse
8. Fråga om ansvarsfrihet
9. Motioner och förslag från styrelsen
10. Fastställande av antal vice ordförande, övriga ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen
11. Nominering och val intill tiden för nästa ordinarie årsmöte av:
12. a) ordförande
13. b) eventuella vice ordförande
14. c) övriga ordinarie ledamöter i styrelsen
15. d) eventuella ersättare i styrelsen
16. e) en eller flera revisorer och revisorsersättare
17. f) ombud och ersättare till förbundsmötet (25 april)
18. g) ordförande och ledamöter i valberedningen
19. h) övriga eventuellt förekommande val (nomineringskommitté)
20. Frågor från medlemmarna till styrelsen och till innehavare av offentliga uppdrag
21. Årsmötets avslutande

Väl mött

Grästorp 2021-03-03

Dag Hardyson ordförande

Nya uppgifter finns i Ekonomifakta för 2019 och det ser ut som att antalet anställda i kommunen har ökat ytterligare. För 2019 hade Grästorps kommun 675 personer anställda enligt Ekonomifakta, detta att jämföra med Essunga som hade 575 anställda och Vara som hade 1 475 anställda. Om vi tittar på innevånarantalet och antalet anställda samtidigt så ser det ut så här:

• Grästorp   5 693 innevånare och 675 kommunanställda (jmftal 0,118567)
• Essunga   5 654 innevånare och 575 kommunanställda (jmftal 0,101698)
• Vara   16 024 innevånare och 1 475 kommunanställda (jmftal 0,092049)
• Om Grästorp hade samma nivå på anställda som Vara kommun haft så skulle vi ha 524 kommunanställda mot dagens 675  (- 151)
• Om Grästorp haft Essungas nivå så skulle vi ha 578 anställda mot 675 dvs 97 personer färre anställda

Det är säkert så att det går att diskutera Ekonomifaktas uppgifter men jag utgår ifrån att de har ett enhetligt system då de jämför kommunerna. Tittar vi på de kommuner som har ungefär samma antal kommunanställda som vi har i Grästorp så får vi följande lista:

• Grästorp 675 anställda och 5 693 innevånare
• Aneby 675 anställda och 6 848 innevånare
• Storuman 675 anställda 5 852 innevånare
• Perstorp 625 anställda om 7 492 innevånare

Hur jag än jämför så får jag samma svar utifrån ekonomifakta – Grästorp har väldigt många anställda i förhållade till antalet innevånare.  Lägger man därtill till att Grästorp bara har en enda tätort (Storuman har t.ex. tre tätorter) vilket borde ge klara logistiska besparingar och lättare att ge service etc så kvarstår min uppfattning att Grästorps kommun bör göra en översyn av den kommunala organisationen.

Dag Hardyson, Liberalerna

Hej Liberaler

Samtliga medlemmar har kontaktats om att ha årsmötet trots coronatiderna  på Konserthuset den 4 september (fredag) 18:30. Katharina ordnar så att vi kan ha vårt årsmöte och en efterföljande diskussion med mat och dryck – med de avstånd som krävs. Samtliga medlemmar har också godtagit tid och plats.

Dagordning för årsmötet

1. Mötets öppnande
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Val av en justerare
4. Mötets behöriga utlysning
5. Godkännande av dagordning
6. Val av pressekreterare
7. Verksamhetsberättelse för 2019
8. Kassarapport från kassören
9. Omedelbar revision
10. Val av ordförande 2019
11. Val av styrelseledamöter och ev. suppleanter
12. Val av en revisor
13. Val av representant till Vuxenskolans årsstämma
14. Medlemsvärvning
15. Val av valberedning
16. Övriga frågor
17. Avslutning

Efter att årsmötet avslutats kommer vi att ha en allmän politisk diskussion där vi diskuterar såväl riks- som lokalfrågor.

Varmt välkomna // Dag Hardyson ordförande

Exempel på frågor som kan tänka mig att vi pratar om. Migration/integration, Asylrätten en politisk snuttefilt? Kriminaliteten,  Det fria skolvalet – vad har vi uppnått? Språkkrav i välfärden,  RUT tjänsterna – gör de välfärden bättre? Psykisk ohälsa eller – att må skit har blivit en identitet. Massor av kommunala kommunikatörer – skapar de mer än prat och åter prat?

När det gäller lokal politik och utveckling så vet jag väldigt lite. Ni som vet mer – kan ni ge mig hintar om vad som händer så kan jag förbereda diskussionspunkter om det lokala,

Vi är alltfler personer som inte förstår den svenska corona strategin och inte blev det lättare att förstå efter Agenda från 14 juni där Stefan Löfven intervjuades och svarade på frågor om den svenska strategin.

Även om många i mina nätverk inte är socialdemokrater så finns en respekt för Stefan Löfven som en en bra människa med hjärtat på rätta stället men det räcker inte – massor med människor dör och smittspridningen är störst i Europa enligt Europeiska Smittskyddsmyndigheten (det är fakta).  Jag återger nedan vad flera i mitt nätverk anser och uttalar och jag delar deras uppfattning varför jag kommer att ange kommentarerna som ”vår reflektion”

Antalet döda totalt ökar för Sverige mer än i något annat europeiskt land vecka efter vecka. Den 30:e maj gick vi upp till plats 5 i världen i dödlighet/antal invånare. Sedan dess och även tidigare har vi ökande relativa dödstal i absolut världsklass. Dödskurvan i Sverige går ner långsammast i Europa. Jämfört med de 4 andra nordiska länderna har Sverige nästan 7 gånger fler döda. En vanlig dag har Sverige i mitten av juni har Sverige i snitt mer än 10 gånger så många fall som Norden totalt. Igår inrapporterades 102 fall i Sverige. Övriga  Norden 1 fall.

Stefan Löfven sa på Agenda: Vår strategi är att skydda liv och hälsa.

Vår reflektion: Den svenska strategin har misslyckats. Mängder av oskyldiga människor har dött. Utvecklingen framöver ser riktigt illa ut. Sverige har en mycket uthållig dödskurva period efter period, månad efter månad.

Stefan Löfven: Vi har sett till att sjukvården klarar sig och det tycker jag vi klarat riktigt bra.

Vår reflektion: Sjukvården kämpar för att hålla sig flytande. Personalen är tröttkörd och det ser inte ut att bli bättre, Skyddsutrustning saknas och det har visats stora brister i beredskapen för en pandemi.  Antalet uppskjutna operationer är mycket stort och beräknas fortsatt att öka

Stefan Löfven: Det ser bara ut som att Sverige har sämre siffror. Man kan inte rycka ut en period. Det är för tidigt att säga något. Vi mäter olika mellan länder i rapportering och Sverige mäter rätt. Man måste mäta äpplen och äpplen inte äpplen och päron. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser.

Vår reflektion: Så här långt har Sverige misslyckats. Strategin har dödat många oskyldiga människor och sårat deras anhöriga. Dessutom har man belastat sjukvården väldigt mycket i onödan. Vid minskad smittspridning hade aldrig problemen med äldreboenden och annat blivit så gigantiska.

Vår slutsats: Stefan Löfven har flera gånger fått frågan vad han har för ansvar. Han har hela tiden hävdat att det är för tidigt att dra definitiva slutsatser. Idag ser det tveklöst ut som att Sverige har misslyckats med sin strategi. Inget tyder i nuläget på att något kommer att ändra sig. Vi hoppas att domen mot Stefan Löfven kommer att bli rättvis.

Dag Hardyson

Många uttalar åsikter i skenet av BLM (Black Lives Matter) rörelsen.  De flesta (läs alla) känner avsky inför det polisvåld som dödat massor av svarta människor utan att det fått några konsekvenser. Vissa försöker hitta orsaker och kanske lösningar. Vissa provocerar stort som Alexander Bard (tidigare liberal) där han i ett twitterinlägg framför åsikten att – ”om svarta vill att deras liv skall ha betydelse så se till att få ordning på era liv, studera hårt, gå till jobbet,  tjäna egna pengar istället för att vara beroende av bidrag/välfärd, sluta ljuga, komma ut ur fängelser och bli hjältar istället för självutnämnda offer för världen att skratta åt. Det betyder något (min översättning från engelska)”. Han säger vidare att samma sak gäller för vita, gula och röda människor.

För mig är det viktigt att försöka se de verkliga orsakerna bakom olika händelser.  Göteborgs Posten har en mycket intressant gästkolumnist i Malcom Kyeyune som i sin kolumn den 5 juni skriver under rubriken –  Antirasismen döljer USA:s fattigdom.

Kyeyune skriver:  ”Ser man på vilka den amerikanska polisen dödar visar det sig att en majoritet av polisskjutningar sker i fattiga områden, och bland Amerikas fattiga så dör till och med något fler vita personer än svarta; siffrorna för vita är 3,64 per 100 000 invånare mot svartas 3,34. Till det kan tilläggas att de delstater som historiskt varit värst när det gäller polissvåld – delstater såsom Alaska och New Mexico – inte sällan är delstater med mycket låg andel svarta i befolkningen.”

Det tycks som att polisvåldet slår lika hårt mot alla fattiga – svarta som vita. Frågan som nu uppkommer är – varför är den här epidemin av våld mot fattiga så lite diskuterad?

Kyeyune skriver. ” Om fattigdom inte är problemet, då behöver man inte heller göra något åt fattigdomen; om rasism är problemet, då finns det alltid jobb och uppmärksamhet som kan fördelas till antirasister från medelklassen.”

Jag delar Kyeynes uppfattning – det är fattigdomen som är grund problemet. Frågan är istället hur långvarig fattigdomen kan bytas till ett välstånd. Skola, utbildning, plugga hårt är väl åtminstone en del av en lösning.

Dag Hardyson

Beslut

Kommunfullmäktige i Grästorp beslutade enhälligt den 24:e februari att installera ett innehållsfilter riktat mot pornografi på kommunens digitala enheter och wifi nätverk under en testperiod om 1 år.  Därefter skall en utvärdering ske.  Fullmäktige beslutar också att det inte är tillåtet att spela upp pornografi via kommunens nätverk eller digitala enheter. Det är inte heller tillåtet att spela upp olämpligt material på privata mobiler i de verksamheter barn vistas.

Bakgrunden till beslutet är ett medborgarförslag som kräver åtgärder och om jag kan sammanfatta synpunkterna så är det att det idag finns grova inslag av våld och kvinnoförnedring inom pornografin på nätet.

Reflektion på detta. Absolut finns detta och det finns massor av annat som är vidrigt på nätet.  Halshuggningar, tortyr och massor av förnedringar av olika slag utan att det finns sexuella motiv. Videospel med massdödande varje minut finns. Sajter med hallucinogena  svampar och även bokhandlare med information om hallucinogena svampar finns på nätet. Nästan allt finns på nätet. Nätet fungerar globalt och även om det bara är en mycket liten grupp människor i varje land som efterfrågar en viss typ av ”perversiteter” så kan man genom en sajt på nätet nå alla runt hela jorden som har denna läggning och som efterfrågar ”knepig” information och därigenom så blir dessa små områden ändå lönsamma att jobba med.  Spelindustrin tar fram mängder med spel där det går ut på att döda och skjuta andra i huvudet så att blodet sprutar för att vinna spelet.  En fråga som ändå måste komma är vilket innehållsmaterial vi skall blockera. Sexuella handlingar på nätet generellt men inte all våldsexponering som finns i överflöd.  Spelindustrin har väl fått oss att tro att det inte finns någon koppling mellan våldsspel och verkligheten.  Är det lika inom porrindustrin?

Det kan vara ett rejält problem men vi vet inte detta idag

Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att se över barn och ungas porrkonsumtion utifrån FN:s barnkonvention. Kartläggningen ska titta på ifall porrkonsumtion kan ha negativa effekter hos barn och unga, exempelvis våldsamt beteende i intima relationer. Det är helt rätt att gå den här vägen just för att tillgängligheten av olika typer av pornografi finns lättåtkomligt på nätet – dock – inte pedofilt material som har antytts. Myndigheter över hela världen jobbar mot pedofili och här finns redan filter och på detta område finns myndighetssamverkan mellan länder.

Låt mig säga direkt att vi är många som menar att det kan vara ett stort problem med omfattande porrsurfning och att detta skulle kunna ge skadliga inställningar till unga i deras relationer flickor och pojkar emellan.  Vi är också många som menar att den bästa vägen att gå är genom att föräldrar pratar med sina barn om vad som finns på nätet och att skolan genom sexualundervisningen ger korrekt information. Det är också detta som minister Åsa Lindhagen förespråkar.

För alla föräldrar och ansvarstagande vuxna kan ett beslut om ett innehållsfilter för pornografi  förefalla självklart – eftersom ……. ja vadå eftersom?

Uppgifter om porrsurfning under 2019

Eftersom det idag förekommer omfattande surfning på pornografiska sidor på skolans wifi nät?  Är det så? Det normala är att man som politiker får någon form av fakta presenterad för sig och därefter en möjlig lösning på ett problem, om det nu är ett problem. Den som handhar kommunens nätverk kan givetvis gå igenom loggfilerna för 2019 och göra en bedömning av hur stor porrsurfningen är på kommunens nätverk. Detta hade då varit uppgifter att presentera’ på fullmäktige.  Vi har detta problem och vi föreslår denna lösning – det hade varit korrekt väg att gå.  Tyvärr så är bristen på uppgifter om faktisk porrsurfning ännu svårare i och med att vi i fullmäktige tagit beslut om att sätta in ett innehållsfilter under ett år på prov och därefter utvärdera det.  Utvärdera mot vadå? Visst kan det vara så att vi kan få statistik på hur många som fastnat i filtret och av detta dra någon slutsats.

Fullmäktige beslutar om kommunens och skolan wifi nät – men de privata uppkopplingarna då?

Nu är det ju så att så gott som alla elever har tillgång till nätet via sina hemnätverk och mobiltelefoner. Dessa styr vi inte över. Visst kan vi ta beslut om att det inte är tillåtet att visa pornografi på mobiler i skolmiljö men här har vi liberaler en annan lösning. Vi vill ha en helt mobilfri miljö i grundskolan hela dagen. Vårt ställningstagande bygger inte primärt på elevernas möjligheten att titta på dåliga sidor utan på att mobilanvändningen tar kraft och koncentration från skolarbetet och inlärningen. Ändå så löser vårt förslag denna del av problemet.

Ett innehållsfilter som löser uppgiften – sannolikt inte

Det är absolut inte lätt att bygga ett effektivt filter mot en företeelse på nätet. När det gäller pornografi är det kända URL:er, sökord, pixlar som man bygger det på?  Det är svårt att tala om för en dator vad som är oönskat eller önskat. Många nätexperter t.ex. Joakim Jardenberg är skeptiska till den här typen av filter och många menar att de är rent kontraproduktiva.

Att bli stigmatiserad

Just nu så går tåget och det är inte möjligt att stå emot om man inte vill bli brännmärkt som motståndare. Flera på fullmäktigemötet angav detta och att det blir begränsande i debatten. Jag tycket ändå att fullmäktige i Grästorp visade öppenhet och debattvilja och att problematiken blev belyst.

Framtiden

Det finns ett stort problem med vidrigheter på nätet men fråga är om innehållsfilter är vägen framåt? Den bästa vägen framåt är kunskaper och rätt information från föräldrar och skola.  Föräldrarnas ansvar kan inte nog poängteras.

Skolans sex- och samlevnadsundervisning  är en oerhört viktig del i att ge barn och unga ett gott stöd kring relationer, säger Åsa Lindhagen.

Ja, som vanligt är det upplysning, kunskaper och bildning som är lösningen

// Dag Hardyson

I förra inlägget har jag noggrant gett min och Liberalerna Grästorps syn på skattehöjningen som nu beslutats och som jag igår reserverade mig emot.  Förutom att det rent ekonomiskt inte finns någon anledning att höja skatten så är det viktigt är att nu också föra fram den bakomliggande politiska tanken om vår stora offentliga verksamhet som vi alla får betala så mycket för.

Vi tänker att det finns två huvudvägar att gå när det gäller den offentliga verksamheten – den första är att beskatta medborgarna stort och ge medborgarna ett stort utbud av allehanda offentliga tjänster. Den andra vägen är att ha lägre skatter där det offentliga sysslar med de viktiga kärnverksamheterna inom vård , omsorg, skola, vägar etc men där medborgarna får behålla sina inkomster själva (dvs de fråntas inte sina intjänade belopp i skatt) och har då en större egen disponibel inkomst som de själva kan använda för den service de själva vill ha. Vi bedömer att den andra vägen är den rätta och den som ger mest nytta för medborgarna eftersom de själva vet vad de behöver. Det är viktigt att värna det civila samhället

Kommunerna blir större och större i antal medarbetare (eller medledare) och de får allt vidare fält att täcka. Detta syns tydligt när vi ser på den verksamhetsplan som kommunstyrelsen presenterade för fullmäktige igår 2019-11-25 där kommunen nu skall jobba med innevånarantalet och som mått se att kommuninnevånarna har valmöjligheter när det gäller jobb,  kommunen skall jobba för att få ett växande och välmående näringsliv och kommunen skall jobba för att kommunen skall bli ett attraktivt turistmål,  kommunen skall ge förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar och att medborgarna har en god folkhälsa.  Om uppgiften från ekonomifakta stämmer avseende 625 anställda i kommunen (det har framkommit andra uppgifter i Kolada systemet) men det kan vara olika ingångar till uppgifterna – emellertid – om vi ta de 625 anställda så innebär det att 20% av kommuninnevånarna i arbetsför ålder har en inkomst från Grästorps kommun. Var femte person har en löneuppgift från kommunen.  Nu är flera kommunanställda inresta från andra kommuner men å andra sidan så borde det omvända också gälla så jag bortser ifrån detta.  Dessa 20% har sannolikt även partners (hustru/man) så blir väldigt många kommuninnevånare inkomstmässigt beroende av kommunen. Är detta vettigt?

Göran Enström, Socialdemokrat, sa när jag framförde kritik att ”alla skall trivas” dvs detta är ett kommunalt mål enligt Göran. Jonas Blomster, miljöpartiet, lovordade skattehöjningen för det finns så mycket verksamhet att utföra. Han reflekterade inte över att pengarna tas från medborgarna som nu får mindre disponibel inkomst för att han  (bl.a) skall få dessa pengar och konsumera i kommunala verksamheter.

Så – det framstår väl som klart att kommunerna av idag vill göra nästan allt vilket visas i verksamhetsplanen för Grästorps kommun (som ett exempel) och vill man göra allt så kostar det också stora summor. Stora verksamheter, många anställda och många chefer. Fler högre politiker, kommunalråd och ordförande. Massor av kommunikatörer och informatörer i de kommunala verksamheterna.

Den kommunala verksamheten har för länge sedan skjutit långt över sitt uppdrag och de frivilliga verksamheterna är de roliga verksamheterna som man vill syssla med – inte de grundläggande som äldreomsorg som inte omnämns mycket i några planer och där vi har svårt att få sökande till tjänsterna. Det är givetvis mycket mer utmanande och roligt att jobba med möjligheterna att bygga en skidtunnel (eller få en skidtunnel byggd med stöd av kommunen) än att utveckla de tvingande och basala uppgifterna som en kommun har.

Kanske är dagens situation med flera krisande kommuner ändå något positivt på så sätt att man nu borde reflektera över vilken ”storlek på kostymen” kommunerna skall ha.

När det gäller Grästorps kommun,  just nu mindre tryck på vissa av skolans verksamheter, inga rapporterade kor på isen inom äldreomsorgen men ändå – en skattehöjning.  Om vi undantar den beräknade effekten av skattehöjningen – 5 miljoner kronor – så får kommunen skatteintäkter och kommunalt utjämningsbidrag med 352 miljoner kronor. Inte i något dokument har det presenterats några uppgifter om översyner av den kommunala verksamheten, om vilka ansträngningar som gjorts när det gäller att se över kostnadssidan och inte en enda konsekvensanalys har redovisats.  Det torde vara tämligen enkelt att inom verksamheterna frigöra de resurser som behövs för de detaljplaner som man fört fram som viktiga att de utförs. Där är vi överens men att det skulle behövas en skattehöjning – absolut inte.

En ren okynneshöjning av skatten som nu kommuninnevånarna får betala med minskad disponibel inkomst.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp

Med stor förvåning kan jag notera att det till fullmäktige 2019-10-21 kom en beslutspunkt gällande en höjning av kommunalskatten med 42 öre. Den stora förvåningen var att det inte medföljde de handlingar som gör det möjligt för mig som politiker att kunna bedöma förslaget. Självklart skall det finnas en verksamhetsöversyn samt en konsekvensbeskrivning av de effekter som uppkommer om verksamheterna inte får det tillskott i resurser som en skattehöjning skulle ge.  Översynen skall göras av tjänstemannasidan och inte innehålla några värderingar med mer än att laglighetskraven skall vara tillgodosedda. Däremot kan alternativ framföras.

Översyn och konsekvensanalyser och gärna beloppet så vi slipper gissa

Det skulle t.ex kunna vara att man säger att vi måste se över ledningsorganisationen med antalet chefer på tjänstemannasidan och det skulle då få följande konsekvenser etc. Eller att man har svårt att skära ytterligare med osthyveltekniken utan måste ta bort hela verksamheter. Ett vanligt exempel är att ange att vi tvingas ta bort tjänster inom den frivilliga verksamheten typ  kultur och fritid.  Det kan också vara så att man anger att vi kan skjuta på stora investeringar och därigenom kan vi också skjuta på avskrivningskostnaderna.

Inget av detta fanns med i handlingarna. Inte ens fanns ett prognostiserat belopp på hur mycket mer pengar skattehöjningen skulle ge.  Inom liberalerna gissade vi om detta. En menade att 42 öre maximalt ger en skatteintäkt om 2 miljoner, jag själv gissade på drygt 3 miljoner och andra på 4 miljoner. Som Sverker Olofsson skulle ha sagt – skall det vara på detta sättet? Självklart inte. Det krävs mycket av oss fritidspolitiker men inte att vi har de utredningsresurser som krävs för för att åstadkomma verksamhetsanalyser, konsekvensbeskrivningar och beräkningar av intäkter där det krävs ganska komplicerade beräkningsmodeller där flera variabler måste vägas in.

Ärendet är inte tillräckligt berett – menar jag

Jag menar att ärendet inte är tillräckligt berett för att det skall vara möjligt att fatta beslut på. Jag funderar också på lagligheten här

Vi har alltid varit i situationen där kommunen tvingas göra nya saker. Det är egentligen en helt normal del av att driva kommun. Det normala är ju inte att vi varje gång vi vill göra nya saker höjer skatten. Istället så gör vi översyner av de befintliga verksamheterna och skapar de resurser som krävs för det nya. Det normala är att vi får mer skatteintäkter och mer intäkter från utjämningssystemet varje år på grund av att skatteunderlaget ökar så mycket löser sig lite av sig självt. Nu är vi tydligen i en situation där vi inte kan frambringa resurser med mindre än att vi för en skattehöjning???

Är då Grästorps kommun en effektiv kommun?

Eftersom man inte presenterat några underlag överhuvudtaget som analyserar läget så känner jag mig fri att själv göra analyser på de faktaunderlag som finns att tillgå. Jag väljer ekonomifakta och jag väljer att jämföra Grästorps kommun med Essunga, Vara och Gullspång. Jag väljer att titta på antalet anställda och antalet tätorter. Låt mig direkt säga att när det gäller antalet anställda så kommer mina jämförelser inte att ge en helt korrekt bild. det finns många delar i de uppgifterna men som sagt – om inte kommunen ger mig något att jämföra med så tar jag mig friheten att göra analysen själv.

Så – är då Grästorps kommun en så effektiv kommun att det inte går att effektivisera den ytterligare utan vi måste tillgripa en stor skattehöjning på 42 öre?

Så här ser det ut:

Som ni ser av tabellen så har Grästorp 625 anställda i kommunen, Essunga har 575, Vara har 1375 och Gullspång har 525 anställda. Om vi räknar fram ett jämförelsetal där vi relaterar antalet anställda till kommunens storlek i innevånarantal så ser vi att om vi skulle ha samma täthet i anställda som Essunga så skulle vi ha 581 anställda mot vad vi har dvs 625, Med Varas täthet så skulle vi ha 494 anställda och med Gullspångs täthet skulle vi ha 568 anställda. Vi har 625 anställda dvs väsentligt fler anställda än våra grannkommuner och Gullspång. Som jag skrev tidigare  – det finns många variabler att ta hänsyn till men visst indikerar det på en översyn av vår verksamhet ? – eller? Borde vi inte först göra översynen innan vi ropar på mer pengar från kommuninnevånarna?

Ni ser också tätorterna enligt följande:

• Essunga tre tätorter: Nossebro, Främmestad, och Jonslund
• Vara nio tätorter: Vara, Kvänum, Tråvad, Jung, Vedum, Larv, Stora Levene, Emtunga och Arentorp
• Gullspång tre tätorter: Gullspång, Hova och Otterbäcken
• Grästorp en tätort: Grästorp

Det brukar vara en allmän sanning att många tätorter ger mer tryck på service och en större belastning på kommunen och fler anställda. Grästorp har en enda tätort vilket många skulle drömma om. Skolorna och service på ett ställe. Bättre kan det inte bli utifrån en arbetsmässig synpunkt.

Slutsatsen är att vi verkligen behöver en ordentlig översyn av den kommunala verksamheten

Så – vi har många fler anställda än våra grannkommuner. Vi slipper att hantera flera tätorter så JA – vi skall rimligen ha en lägre kommunalskatt än våra grannkommuner.

Inom politikerledet så finns det politiker som alltid och jag menar alltid säger ungefär samma sak. Grästorp är bäst och den kommunala verksamheten är på topp. Lovsångerna är många gånger av stor poetisk höjd och det är inte utan förtjusning som jag lyssnar på dessa men kommunal verksamhet är inte skapad av några högre makter utan är till för oss kommuninnevånare och måste vara effektiv och inte förbruka mer skattepengar än vad som behövs. För att veta det måste vi analysera inte bara sjunga lovsånger. Vi har under den tid jag varit politiker i Grästorp tappat stort i antalet kommuninnevånare och trenden är inte bruten – inte alls – vi fortsätter att tappa. Skulle en skattehöjning förbättra det läget särskilt som vi är en utpendlar kommun?

Det är också märkligt att vi på förra mötet tar beslut om inriktningsdokument som säger just detta – att öka innevånarantalet och nu går vi rakt emot detta eller är det någon som på allvar menar att en stor skattehöjning skulle gynna inflyttningen till kommunen?

Det finns all anledning att vi först gör en ordentlig översyn av våra verksamheter, administration och ledning innan vi tar mer skatt av våra kommuninnevånare. De behöver sina pengar för sitt dagliga liv och sin egen konsumtion. Allt är inte kommunal verksamhet – det finns ett civilt samhälle som också skall fungera.

Dag Hardyson, Liberalerna Grästorp